Theodor Larsson

Från wesström.se
Hoppa till: navigering, sök
Theodor Larsson
Theodor Larsson.jpg
{{{imagecaption}}}
Född Theodor Rudbeck Larsson
2 oktober 1877
Malmö Karoli församling
Malmöhus län
Död 26 augusti 1918
Södertälje församling
Stockholms län
Föräldrar Jöns Larsson
Ida Carolina Jonsdotter
Make {{{make}}}
Maka Emmy Wesström
Barn Einar
Yrke {{{yrke}}}

Theodor Rudbeck Larsson, född 2 oktober 1877[1], död 26 augusti 1918[2].

Biografi

Denna biografi är sammanställd av Rolf Wesström år 2016.

Theodor föddes som barn nr två, i en syskonskara som bestod av en äldre bror och en yngre syster,

Brodern: Carl Peter Fabian
Födelseår: 1871
Systern: Nanna Villhelmina
Födelseår: 1880

Föga skulle väl Theodor ana vilken krokig bana hans livsväg skulle ta. Snart skulle flyttlasset dra iväg med familjen till Stockholm. Den 21 oktober 1881 blev familjen inskriven i Maria Magdalena församling. Där blev familjen kvar nästan ett år, då flyttlasset återigen gick till Oskarshamn den 28 september 1882. Där skulle familjen bli kvar till den 27 november 1884, då man flyttade till Kristianstad. Orsaken till dessa flyttningar är inte känt men en anledning kan vara att man sökte sig dit, där det fanns arbete att få.

Nu hade Theodor hunnit bli sju år och det är känt att han då gick i den dåvarande Folkskolan.

Han var även springgosse hos bokhandlare Möller i Kristianstad, troligtvis under den tid han inte var bunden till skolan. Det är också känt att han utbildade sig till filare på Ljunggrens Mekaniska Verkstad, i samma stad samt arbetade på sjön under sommarmånaderna.

När Theodor fyllt nitton år skulle hans liv förändras dramatiskt. Då begick han ett brott som skulle visa sig stå honom dyrt, nämligen otukt med minderårig. Den 22 september 1896 avfördes Theodor till Kristianstads Stadshäkte och häktades av stadsfiskalen A. Ljungqvist för otukt med minderårig under sabbatstid. Den unga flickan, som hette Sigrid Holmgren, var ännu ej fyllda tio år.

När Theodor infördes till Stadshäktet antecknades hans signalement enligt följande: Ljust hår
Blå ögon
Rak näsa
Ovalt ansikte
Längd: 171 cm

Även hans få tillhörigheter, som han hade med sig vid häktningen, antecknades: Kontanta medel: Värde 2:15
Rock: Värde 5:-
Väst: Värde 1:-
Byxor: Värde 5:-
Skjorta: Värde 2:-
Kalsonger: Värde 2:-
Livrem: Värde 0:25
Halsduk: Värde 0:50
Skor: Värde 4:-
Mössa: Värde 0:25
Börs: Värde 0:25
Strumpor: Utan värde
Kam: Utan värde
Ring: Utan värde
Av de kontanta medlen begärde han att få behålla 3 öre, till vad, framgår dock ej.

Centralfängelset vid Nya Varvet, avbildat 1900, med tårtbitsformade rastgårdar. Till vänster syns det plank som skilde fängelset från hamnområdet. Under åren 1870-1907 användes Nya Varvet som fångvårdsanstalt. Åren före och efter fängelsetiden användes området av marinen under ca 300 år.

Efter häktningen hamnade Theodor på Kriminalvårdsanstalten i Kristianstad i väntan på dom. Detta brott som Theodor begått ansågs naturligtvis vara ett allvarligt och, inte minst skamligt brott vid denna tid. Det ansåg även Rådhusrätten i Kristianstad, som den 5 oktober 1896 dömde honom till straffarbete i 4 år och 2 månader. Brottet bestod av att han hade lockat in flickan på ett avträde där han säger sig inte hava övat otukt på annat sätt än ha känt på henne under kläderna. Han erkände även onykterhet vid brottets begående. Som orsak till brottet bedömde man: Lättsinne.

Den 15 oktober 1896 avfördes Theodor till Nya Varvet i Göteborg för att avtjäna det utdömda straffet. I samband med ankomsten till Nya Varvet, gjordes en levnadsbeskrivning[3] av honom enligt följande:

Föräldrarna leva borgerliga villkor. Fadern är snickare. Gott förhållande inom familjen. Går till kyrkan. En broder är mekanisk arbetare samt godtemplare. En syster är sömmerska. Om systerns moraliska förhållande är icke känt. Fallenhet för dryckenskap kan inte påvisas trots onykterhet vid brottets begående. Alltid åtnjutits hemmets beskydd utom de somrar som han arbetet på sjön.

Nu väntade en tid för Theodor som påsklistrare, vilket hans straffarbete bestod av. Efter 3 år och 2 månader, ansåg man troligen att Theodor varit en skötsam fånge och han släpptes ur fängelset den 8 december 1899. Då hade han tjänat lite pengar på sitt arbete och kunde kvittera ut en summa av Kr 65:44 vid sin avfärd.

Emmy Wesström (född Petersson), okänt datum.

Samma dag, 8 december 1899 avreser Theodor till föräldrahemmet i Södertälje, dit föräldrarna då flyttat. Efter hemkomsten till föräldrahemmet finns inga uppgifter om Theodors liv och leverne. Dock känner man till att han har träffat en ung flicka i Stockholm som hette Emmy Mathilda Pettersson. Hon var ursprungligen bördig från Nybro i Småland, men gick på en hushållsskola i Stockholm vid denna tidpunkt. Man kan misstänka att paret planerade en framtid tillsammans vilket resulterade i att Emmy blev gravid. Den 30 maj 1905 födde Emmy en son som hon döpte till Einar Theodor. Av någon orsak, som ej är känd, blev förhållandet mellan Emmy och Theodor brutet.

Emmy ville aldrig prata om detta men orsaken kan vara att något om Theodors förflutna kommit till Emmys kännedom och av denna anledning valt att bryta förhållandet. En annan orsak kan vara att Theodor hade problem med alkoholen. Den sistnämnda orsaken kan vara mycket trolig, då man i Södertäljes Stads Församlings Död- och Begravningsbok kan läsa att Theodor avled den 26 augusti 1918 med spritförgiftning som dödsorsak.

Antavla

Gen 0 Gen 1 Gen 2 Gen 3 Gen 4
Theodor Larsson
1877-10-02 - 1918-08-26
Jöns Larsson
1851-04-17 - 1929-02-02
Lars Persson
1820-03-17 - 1903-03-19
Per Larsson
1774-08-02 - 1827-06-24
Hanna Larsdotter
1791-11-11 - 1822-12-03
Bengta Persdotter
1817-02-06 - 1899-04-02
Per Villars
1787-10-08 - 1867-05-11
Anna Erlandsdotter
1787-08-08 - 1857-06-13
Ida Carolina Jonsdotter
1848-08-07 - 1918-11-08
Jonas Jonsson
1820-12-04 - 1856-11-09
Jonas Andersson
1790-03-08 - 1850-12-08
Kajsa Nora Nilsdotter
1796 - 1848-06-27
Fredrika Hultman
1825-03-23 - 1915-12-31
Peter Hultman
1794 - 1863-07-27
Eva Zachrisdotter
1790-08-30 - 1869-08-15

Släktforskningskommentarer

Referenser

Noter

Externa länkar