Einar Wesström

Från wesström.se
Hoppa till: navigering, sök
Einar Wesström
Einar Wesström.jpg
{{{imagecaption}}}
Född Einar Teodor Petersson
30 maj 1905
Norrtälje församling
Stockholms län
Död 25 maj 1989
Nödinge församling
Älvsborgs län
Föräldrar Theodor Larsson
Emmy Wesström
Make {{{make}}}
Maka Ruth Wesström
Barn Rolf
Gudrun
Yrke Maskinist

Einar Teodor Wesström, född Petersson 30 maj 1905[1], död 25 maj 1989.

Biografi

Denna biografi är sammanställd av Rolf Wesström under 2016.

Einar, 1 år gammal.
Einar med bröderna Arne och Evert under ett besök på sonens sommarställe i Tjuvkil 22 juli 1972.
Einar med sin bror Evert på broderns gård i By utanför Avesta 15 augusti 1981

Född i Norrtälje utom äktenskap i förhållandet mellan föräldrarna, Theodor Rudbäck Larsson och Emmy Mathilda Petersson. Förhållandet upphörde på ett tidigt stadium, exakt när, är dock ej känt. Orsaken till denna separation är ännu mindre känd, dock kan man ana att ett spritmissbruk hos fadern kan ligga till grund, då det finns antecknat i kyrkböckerna om spritförgiftning som dödsorsak. Fadern kom från Malmö, Sankt Petri Församling, Skåne och modern från Nr 1 Öfverstatorp, Sankt Sigfrids Församling, Småland.

Om deras förhållande talades det aldrig om, inte minst för att föda oäkta barn var en styggelse vid denna tid även om det inte var ovanligt. Om Einars barndom är inte mycket känt. Dock kan man se i kyrkböckerna att han, efter födseln bodde tillsammans med sin mor på Flemminggatan 38, Kungsholms Församling i Stockholm. Den 26 oktober 1905 inträffade en flytt till Norrtälje på en adress 1:a Roten, Minerva. Under barndomsåren är det dock känt mer än att han tillbringade olika tidsperioder hos släktingar i Norrtälje och Nybro. Morföräldrarna bodde i Småland där det även fanns mostrar att tillgå samt en jämnårig kusin med samma namn dock med efternamnet Danielsson. Det är även känt att en period tillbringades i Lilla Edet tillsammans med modern, som kom dit år 1911 och där övervintrade med ett ambulerande tivoli, där hon hade ansvaret för och förestod en skjutbana. Vaga uppgifter finns även om en lättare variant av polio under barndomsåren men mera exakt när detta skulle ha inträffat och omfattningen av densamma, är inte känt.

Under denna period i Lilla Edet, träffade modern den person som skulle bli hennes make och tillika styvfar till Einar, Johan August Persson, sedermera Wesström. Han var vid denna tid anställd av Skånska Cementgjuteriet som skopförare på mudderverket ”Björn” som djupmuddrade Göta Älv för större tonnage.

Grundläggande skolgång bör troligtvis ha skett i Lilla Edet under tiden 1912 – 1918. Skolbetyg har funnits men har efter Einars död inte kunnat återfinnas och ger av denna anledning ej några ledtrådar. Dock finns en bevarad ”Nya Testamentet med Psaltaren” där Einar, med barnslig stil har skrivit sitt namn och Avesta på pärmens insida. Av detta kan man då utläsa att viss skolgång har skett i Dalarna när familjen flyttade dit år 1918.

Einar påbörjade även en konfirmationsundervisning med blev tvungen att avbryta densamma då han måste började arbeta för sin försörjning. Detta år övertog styvfadern sitt föräldrahem Bredgrind i By Kyrkby två mil norr om Avesta. Då var familjen även utökad med halvbrodern Evert, som föddes i Lilla Edet år 1916.

Det finns uppgifter om fattigdom i familjen och vad var mer naturligt än att låta Einar bidraga med försörjningen. Det är bekräftat att han redan som 12-åring började arbeta hos bönderna i närområdet, då förhoppningsvis med sysslor som gick att klara av i denna tidiga ålder. Dessförinnan finns det obekräftade uppgifter om s.k. barnarbete vid Pukebergs Glasbruk i Nybro, under den tidigare redogjorda vistelsen där.

Einar var mycket musikaliskt intresserad och lyssnade gärna på glad dansmusik samt dansade gärna när tillfälle gavs. Det finns uppgifter om att Einar, vid något tillfälle under ungdomsåren på 1920-talet skulle ha tillhört en liten dansorkester i hembygden, vid namn Four Jazz Boys, som batterist. Vid något tillfälle omkring år 1943, lär han ha gjort ett bejublat inhopp som avlösare till en ordinarie batterist, när denna tog en paus, vid en danstillställ- ning i en tillfällig danslokal i Bohus som kallades ”Strandladan”. Fostersonen Ronny lär ha blivit lite VIP i skolan efter denna händelse.

När det gäller arbete, finns dessbättre, ett antal arbetsbetyg bevarade där det går att utläsa vilka arbeten han innehaft och hans färd söderut i landet vid byte av anställning. Den första dokumenterade anställningen var hos hemmansägaren Wilhelm Hedblad i Näckenbäck, söder om By Kyrkby. Denna anställning varade från 4 april 1922 till den 24 oktober 1923 och bestod av, som hemmansägaren skriver i sitt betyg, körslor inom jordbruket.

Denna arbetsplats måste ha varit trivsam och oförglömlig, då Einar alltid gjorde återbesök på gården vid sina besök i föräldrahemmet. På sin ålders höst gjorde nämnda Hedblad även ett besök i Bohus för att hälsa på sin tidigare dräng, som då hade en familj på 5 personer samt skaffat en villa att bo i.

Nästa dokumenterade anställning var även det ett jordbruksarbete på en gård vid namn Lövåsen i Sätra Brunn. Denna anställningstid varade från den 9 Oktober 1929 till den 24 Oktober 1930. Tjänsten bestod av samtliga göromål inom ett jordbruk och vitsorden var goda inte minst när det gällde handlag och skötsel av hästarna på gården.

Under år 1932 och 1933, kan man utläsa av ett betyg från By Ångsåg i By Kyrkby, om ett arbete bestående av inlastning av timmer samt utlastning av färdigt virke. Under det sistnämna året i mindre skala beroende på mindre arbetstillgång.

År 1934 var det dags för en annan yrkesinriktning, nämligen mejeriarbetarens. Under tiden 10 mars till den 31 oktober 1934 bestod arbetet av alla förekommande arbeten på ett mejeri såsom invägning av mjölk, utvägning av skummjölk till leverantörer, skötsel av maskiner samt diskning och rengöring på Carlsfors Mejeri.

Efter ett kort vikariat år 1935 på By Mejeri med liknande uppgifter, var det dags att bege sig söderut då det fanns en fast tjänst ledig på Lantbrukarnas Mjölkcentral i Stora Mellby i Västergötland som maskinist vid det befintliga mejeriet där. I denna tjänst ingick drift och skötsel av ångturbin, mejerimaskiner samt kylmaskin. Denna tjänst varade från den 1 mars 1935 till den 31 Oktober 1936 då det blev aktuell med en förflyttning till det nystartade och nybyggda mejeriet i Bohus.

Alkoholen hade tyvärr blivit en allt mer följeslagare i Einars liv. Dessvärre skulle detta sluta med en mindre katastrof på han juldagen 1943. Då slog alkoholbegäret till . På sin dåvarande arbetsplats, Mejeriet i Bohus, sökte han kontakt med en av chaufförerna på de lastbilar som transporterade mjölkflaskor till och från mejeriet. Under bilfärden, som gick mot Skepplanda socken, inmundigade båda herrarna medförd alkohol. Vid ett tillfälligt uppehåll, när ordinarie chauffören var inne i en av gårdarna vid Rök i Skepplanda socken, tog Einar olovandes över ratten och körde vidare med lastbilen. Den färden slutade med ett nedrivet vägräcke, dikeskörning samt en kvaddad lastbil. Resultatet av detta blev att Einar dömdes för rattfylleri och olovlig körning, då han saknade körkort. Det hela slutade med att Einar blev dömd till 75 dagsböter a Kr 2:- samt reparation av den skadade lastbilen av Kr 804:31 samt kostnader för hyra av reservlastbil till ett belopp av Kr 150:- Den färden slutade med en total kostnad av Kr 1374:31 för Einars del. Detta blev säkert en kännbar och dyr läxa för Einar med tanke på den låga lönenivån vid denna tid.

Tjänsten på mejeriet skulle vara till den 27 April 1948 då han, mer eller mindre i vredesmod, lämnade anställningen på grund av någon oseriös behandling av ett arbetsbefäl. Vad som hände är dock inte klarlagt. Dock var vitsorden goda i slutbetyget.

Efter fjorton dagars arbetslöshet blev situationen känd av personalmannen, Holger Isaksson, på Elektrokemiska AB i Bohus. Där var behovet stort av en kunnig ångpannemaskinist och efter ett sammanträffande, var ett nytt arbete klart. Detta arbetet bestod i första hand av skiftgång i företagets ångcentral med passning av en oljeeldad samt en koleldad ångpanna. Så småningom utökades arbetsuppgifterna med diverse mekaniska reparationsarbeten i företagets mekaniska verkstad och skiftgången i ångcentralen minskade till att gälla reservtjänstgöring för ordinarie personal vid semestertider och ledigheter vid storhelger. Det utökade arbetet med reparationer krävde också svetskunnighet, vilket, under år 1950 i sin tur krävde en kurs i gassvetsning i regi av Nödinge Kommuns Yrkesskola. Av den 108 timmar långa kursen var Einar närvarande 84 timmar. Troligtvis lade skiftarbetet hinder i vägen för att fullgöra samtliga timmar. De sista åren på denna arbetsplats bestod av ett truckförararbete med olika lyft av tunga enheter för verkstadens räkning. Anställningen på detta företag varade till den 30 Maj 1972 då pensionsåldern inträdde.

Uppsala kavalleri 1926. Einar Wesström återfinns på nedersta raden, tredje person från höger.
Andra händelser i Einars liv är den militära delen.

År 1926 var det dag för den obligatoriska rekryten som utfördes vid 3:e Batteriet, A5 i Uppsala regemente som kavallerist nr 38 Wesström Några repetitionstjänstgöringar är ej kända men under kriget 1939 – 1945 blev en omplacering aktuell till Luftförsvaret med beredskapstjänstgöringar i en luftvärnsbataljon med placering i Trollhättan och Lidköping. I Trollhättan var det Hojums kraftstation som skyddades med en Bofors luftvärnspjäs och i Lidköping, ett tillfälligt flygfält, troligtvis avsett för flygvapnet. Den 27 juni 1942 meddelar Einar, via ett vykort till sin mor i Dalarna att han fått en beredskapstjänstgöring i Trollhättan och var mycket nöjd med denna placering med tanke på närheten till hemmet i Bohus. Han fältpostadress till den 1 september detta år var 38 56/28 Wesström, Fältpost 62273 Trollhättan.

Efter kriget blev det lugnt på den militära fronten för Einars del och vid 47 års ålder kom det efterlängtade brevet från försvaret där överbefälhavaren tackade för den tid som varit samt för goda insatser under den aktiva tiden.

Vid tidpunkten för flytten till Stora Mellby år 1935, återupptog Einar kontakten med Lilla Edet där några år av barndomen tillbringades. Resorna mellan de båda orterna företogs med en lättviktare som drevs med en tvåtaktsmotor på 98 kubik. Det finns skäl till att tro, då resorna så småningom blev många, att de blev säkert rejält kylslagna under vinterhalvåren.

I grannfastigheten till det tidigare barndomshemmet bodde Viktor och Hagar Karlsson med den då hemmavarande dottern Ruth samt hennes son, Ronny Harald, som var född 1932. Då förhållandet mellan Ruth och sonen Ronnys far hade upphört, uppstod en kontakt och så småningom tycke. Resultatet av detta blev att sonen Rolf gjorde sig påmind och efter en förlovning ingicks äktenskap med en borgerlig vigsel den 18 December 1937[2] i Rådhuset, Göteborg.

Den första gemensamma bostaden införskaffades i Bohus och bestod av en omodern lägenhet i andra våningen hos lantbrukarparet Arthur och Wanja Ahlgren. De ägde ett lantbruk beläget på höjderna i östra delen av samhället och hyrde ut sagda bostad Där skedde inflyttning redan under år 1936 och den 9 juli 1938 föddes den gemensamma sonen Rolf. Denna bostad var aktuell fram till år 1939 då det var dags för en flytt till en centralare plats i Bohus samhälle, närmare bestämt till en annan jordbruksfastighet som ägdes av hemmansägaren Johan Wångblad tillsammans med sin syster och var belägen vid det mejeri i Bohus där Einar då var anställd.

Även denna lägenhet var omodern utan rinnande vatten. Allt vatten fick bäras in i hinkar. Toalett inomhus fanns ej utan det som gällde var ett s.k. ”utedass” beläget i östra delen av gårdens ladugårdsbyggnad. Under de omtalade kalla krigsvintrarna på 1940-talet var ett besök där säkert minnesvärt. Ute i världen pågick andra världskriget och denna bostad fick vara familjens trygghet under dessa år. År 1944 kunde man ana ett slut på detta krig och framtidstron började återvända.

Fastigheten Solgärdet på Jordfallsvägen 65 i Bohus. Fotot taget sommaren 1961.
För familjen Wesströms del gällde planerna på en ny bostad, denna gång bestående av en villa, även den omodern, belägen på nuvarande adressen Jordfallsvägen 65 i Bohus.

Fastigheten hade varit ett arrendatorboställe där jordbruksdelen var nedlagd och ägdes av Frans Oskar Tidermans dödsbo. Samtliga byggnader utom bostadshuset hade rivits och det senare var nu till salu. Möjligheten att köpa detsamma fanns, då Einars svärföräldrar, Viktor och Hagar Karlsson, beslutade att låna ut det belopp som köpesumman uppgick till, det då svindlande beloppet SEK 7000:-. Affären genomfördes och beskrivs närmare i makan Ruths ansedel då hon stod som köpare av fastigheten. Inflyttningen skedde i Maj 1945 och familjen kunde fira slutet av kriget tillika fredsdagen i en egen bostad och höra radioreportagen om detta i familjens gamla Radiola.

När väl familjen installerat sig i huset började man planera för framtiden då närmast reparationer och moderniseringar. Behovet var stort och ekonomin var, milt sagt, ansträngd. Takläckage var ett stort problem vid regnväder. Tvättstuga saknades också.

Toalett och badrum fanns ej utan det var ”utedass” och badbalja som gällde. Det enda som kunde kallas modernitet var rinnande kallt vatten i köket och ett köksavlopp. I framtidsplanerna ingick också en tillökning av familjen och den 6 juli 1946 föddes dottern Gudrun Linnea.

När kriget var slut gick svensk industri på högvarv och befolkningen fick det bättre ekonomiskt. Det gällde även familjen Wesström. Sonen Ronny bidrog på sitt sätt till försörjningen genom att börja arbeta på mejeriet i samhället och göra, som man sa, rätt för sig hemma. Reparationerna på fastigheten började, om än i liten skala. Det första stora arbetet var att få till stånd en tvättstuga och då fastigheten var källarlös började Einar med att gräva ut den ena halvan under huset för att få till stånd detta eftertraktade utrymme. Utgrävningen skedde för hand och all jord och lera transporterades upp med en skottkärra. Det var åtskilliga kubikmeter material som användes till att plana ut de område där den tidigare ladugården hade varit placerad. Det tidigare papptaket lagades för att förhindra läckaget och efter några år blev det omlagt med taktegel. En gavelentré togs bort och en ny togs upp via en befintlig veranda. Ett altanbygge utfördes i samband med denna nya entré. Huset målades om från rött med vita knutar till en beige färg som var vanlig på villor vid denna tid. Omändringar inomhus bestod av omtapetseringar och ommålningar. En högtidsstund i familjen var när en inomhustoalett togs i bruk. Ett utrymme i andra våningen togs i anspråk för detta ändamål och i början på 1960-talet gjordes ett utrymme i första våningen om till badrum och toalett

Gamla kakelugnar revs bort, närmare bestämt två stycken, för att få större utrymme inomhus. Värmesystemet som var vattenburet med en vedeldad panna, placerad i köket omändrades till en dito som placerades i ett nyutgrävt utrymme i källaren. En vedeldad köksspis byttes ut till en elektrisk dito. Man får beakta att dessa reparationsarbeten utfördes under en 20-års period. Under denna tid förbättrades även lönerna och år 1952 började sonen Rolf att förvärvsarbeta och bidrog, även han, till försörjningen. Den gamla Radiolan byttes ut mot en radiogrammofon av märket Centrum och telefon införskaffades. Den första TV-apparaten installerades den 7 September 1961.

För att kunna transportera sig någon längre sträcka, var det allmänna transportmedel som gällde såsom tåg och buss. Vid besöken i föräldrahemmet i Dalarna resp. svärföräldrahemmet i Lilla Edet var det dessa transportmedel som stod till buds. Under kriget fanns en tandemcykel tillgänglig som sedermera avyttrades. Sommaren 1947 införskaffades en ruffad motorbåt med en Fordmotor som drivkälla. Under ett antal år brukade familjen densamma till kortare utfärder på Göta och Nordre Älv innan den avyttrades. I början på 1950-talet inköptes ånyå en begagnad tandemcykel som utrustades med en mopedmotor av det tyska fabrikatet Fuchs där föräldrarna med dottern företog resor i närområdet. Dock hade Einar andra och större planer och i Februari månad 1955 inköptes familjens första bil, en begagnad Ford Eifel av 1939 års modell. Dock kvarstod ett problem, ingen i familjen hade körkort för detta fordon. Det blev för Einar att ta kontakt med Alfredssons Bilskola i Bohus och börja övningsköra. Resultatet av detta blev ett körkort för bil och motorcykel utställt av Landskansliet i Vänersborg den 4 Maj 1955.

Nu vidtog, utöver resor i närområdet, även semesterresor, i första hand till föräldrahemmet i Dalarna. Denna första bil skulle snart efterföljas av flera, Ford Prefect, Citroen B11 Sport, Fiat 1100, Opel Record, Chevrolet Bel Air, BMC “Hundkoja” och slutligen en Ford Cortina, den sistnämnda övertagen från sonen Rolf.

Några år efter pensioneringen, närmare bestämt år 1976, blev det gamla huset betungade. Einar hade fyllt 70 år och reparationer tog på krafterna och beslut togs om att sälja fastigheten. Vid denna tidpunkt blev en liten lägenhet ledig i Bostadsrättsföreningen Liljan i Kungälv och densamma inköptes, tillsammans med makan Ruth, för det facila priset av SEK 15.000:- Avtalet för detta köp undertecknades den 15 januari 1976. Säljare var Albin Johanssons Sterbhus i Kungälv. Det följande året skulle bli det sista året som makarna skulle vara sammanboende. Alkoholen hade under många år funnits med i bakgrunden för Einar och makan Ruth var nu sjuk i cancer sedan några år. När alkoholbehovet ökade för Einar, orkade hon ej längre med detta, en upplösning av äktenskapet var ett faktum och den 29 augusti 1977 undertecknades bodelningshandling- arna. Einar hade då skaffat sig en ny bostad i Bohus, närmare bestämt i de s.k. ”Glashusen” i centrala samhället. Bostaden bestod av ett rum med kokskåp. I denna bostad tillbringades en tid men då ensamheten blev betungande ökade alkoholflödet med tillhörande problem. Barnen insåg att detta ej kunde gå i längden och då möjligheten öppnades för en plats på Trolleviks Ålderdomshem i Nödinge, tog man vara på densamma och Einar kunde flytta in till ett lugnare boende på denna institution. Dock skulle detta boende förändras, då man i kommunen tog ett beslut om nedläggning av denna boendeform till förmån för ett boende i en egen lägenhet i ett servicehus. Detta innebar en flytt till en nyrenoverad enrumslägenhet på Fyrklövervägen i Nödinge. Under de kommande åren försämrades Einars hälsa väsentligt. Ålderdomssvagheten gjorde sig tydligt märkbar och synen försämrades märkbart på grund av ögonsjukdomen grön starr. Slutligen blev han mest sängbunden och vi de tillfällen då han måste lämna sängen, var det rullstol som gällde.

Einars och Ruths grav på Skogskyrkogården i Kungälv.

Strax före sin 84-årsdag, närmare bestämt den 25 Maj 1989 orkade inte hjärtat med längre och Einar avled stilla i sin bostad. Dödsorsaken var lunginflammation, en inte helt ovanlig dödsorsak på ålderns höst. En mycket vacker försommardag den 2 juni 1989 hölls en begravningsakt i Kastalakyrkan i Kungälv med efterföljande gravsättning på Skogskyrkogården i samma stad. Einar vilar nu stilla i sin grav nr 4378, kvarter 4 på denna kyrkogård.

Antavla

Gen 0 Gen 1 Gen 2 Gen 3 Gen 4
Einar Wesström
1905-05-30 - 1989-05-25
Theodor Larsson
1877-10-02 - 1918-08-26
Jöns Larsson
1851-04-17 - 1929-02-02
Lars Persson
1820-03-17 - 1903-03-19
Bengta Persdotter
1817-02-06 - 1899-04-02
Ida Carolina Jonsdotter
1848-08-07 - 1918-11-08
Jonas Jonsson
1820-12-04 - 1856-11-09
Fredrika Petersdotter Hultman
1825-03-23 - 1915-12-31
Emmy Wesström
1881-12-04 - 1953-12-09
Alfred Petersson
1856-10-27 - 1930-12-29
Peter Magnusson
1830-11-13 - 1856-11-16
Mathilda Börjesdotter
1834-11-11 - 1880-11-16
Charlotta Johannesdotter
1855-01-23 - 1939-03-01
Johannes Olofsson Öfring
1813-06-18 - 1882-12-12
Christina Nilsdotter
1812-05-30 - 1898-12-05

Släktforskningskommentarer

Referenser

Noter

Externa länkar